måndag 28 november 2011

Skriv ner allt du är för rädd för i livet. Bränn det. Häll olja med en söt doft av askan.

Det gick åt skogen dendär dagen. Svenssondrömmen liksom satt där, i min hand. Ett varv på ovanvåningen på IKEA, alla Svenssonhems moder, och listan var fylld, antal, vara och lagerplats. Allas interiörönskningar, i prydliga paket, att möblera dedär villorna med. Så stod jag där, stilla, med alla rusandes omkring mig, stirrandes på gigantiska hyllor i långa rader. Magen i uppror, brinnande hals och höll handlingslistan till huset vi nyss köpt.


  


Listan med allt jag inte kan stå för. Listan som handlar om detdär jag inte vågar tänka på. Commitment issues, liksom. Om man bara följer strömmen står man en dag där i lagret på IKEA, årets julgransprydnader på rader mellan alla kartonger och inser att man aldrig tänkt. Aldrig tänkt att det skulle bli såhär. Vovve villa Volvo not for me helt enkelt å ändå står man där. Köar på en spanielvalpkull, Volvon, rymlig gammal skrammelvariant, står på parkeringen, väntar på att fyllas med de platta IKEA-paketen och brumma hem med det till huset som ska inredas till vår dröm. Vi två liksom, som är tänkta att bli fler.


Paniken slog till. Jag lämnade vagnen, full, bland hyllorna. Någon stackars sate på lagret kommer väl få jobba extra å packa tillbaka allt men jag pallade inte. Tränger mig ut genom självbetalningskassorna, springer med andan i halsen och väl ute går det inte mer. Den jävla listan representerar på nått vis allt jag inte fixar, inte vill vara med om och när jag känner tändsticksasken i fickan står världen still.



Så står man där, undrar om jag får bränna saker på allmän plats? Listan håller på att bli aska, faller ur fingrarna på mig och folk stirrar. Sirener låter långt bort och en stillastående dröm föser jag upp askan, skyndar hem till den gamla lägenheten, den vi håller på att flytta ur. Inte var väl sirenerna för att jag brände en handlingslapp till IKEA? Men, paniken satt fortfarande i och rationell är inte ordet att beskriva dedär handlingarna i.


I köket är det ljust, inte som ute nu i december. Lysröret låter, surrar och blinkar till lite. Borde byta röret, men det spelar ingen roll för vi ska ju flytta in i huset nu.

När jag hör steg i trappan slår paniken och skulden in. Hade ju lovat att handla på IKEA, borde inte ens vara här. Diskhon är fylld med disk. Den skulle jag också ha fixat. Askan i handen stinker, kvalmigt. Nu hörs nyckeln i dörren och jag får bråttom. Klappar av askan ned i disken och tänker att den stinker, mina ögon faller på den lilla flaskan rosenolja vi köpte på resan förrförra året, då innan allt blev jobbigt och magen jämt var en knut. Korkar upp den och låter rosendoften skölja över askan, klunkar ur hälften och ställer snabbt ifrån mig den när jag hör frågan från hallen, om jag är hemma fortfarande. Jo, ja, svarar jag. Ska bara fixa disken innan jag ska till IKEA, eller, du kanske kan åka istället? Känner mig inte så pigg just nu. Får ett jakande svar och börjar tappa upp diskvatten över geggan med olja och aska.

//Kajsa
Fiktionellt drama

söndag 27 november 2011

fredag 25 november 2011

Gör en sak för att göra ditt hjärta glatt. Det kan vara en enkel sak som att titta upp mot himlen.

                                                                                                                                      Tak



                                                          Himmel



                     Glad


















- Gör en sak för att göra ditt hjärta glatt. Det kan vara en enkel sak som att titta upp mot himlen - 

En blick mot skyn tjugo minuter/ dag. Allt löser sig.* 











                                                                     
                                                           
                                                                                  Emma
                                                                                                     Viseuell gestaltning
                                                                                          25.11.2011







                                                                                                                            *Sponsrad av Astra Zeneca




Tänka på olika namn när du somnar. Olle Wångström



 Det här är min pappa som jag tänker ofta på. Han är en kul typ, och han heter Åke välsigne dig.





Den här roligt lustiga typen somnar jag varje natt med och tänker mycket på, min sambo Christl välsigne dig.


Min yngsta dotter 19 år gammal, hon är just nu i Australien. Rebecca välsigne dig och hoppas du mår bra.

torsdag 24 november 2011

Tankar är smittsamma. Så skicka ut dem.


Tänker på någon jag tycker om,
någon jag vill visa min kärlek.
Längtar och väntar....
Sänder min tanke och 
funderar på om jag får något svar?

Efter en stund hör jag en röst från minn ryggsäck:
"Mamma du har fått ett sms""
Tankar kan besvaras på olika sätt.


Min tanke kom fram,
och ett meddelande kom tillbaka!
Min tanke blev besvarad!



Glädje och lycka!

Tänk positiva tankar & smitta dina vänner runt omkring dig!

Carin

Dröm


Blåsa din önska till vinden!





Jag var ute och hittade en glasskål under en bro. Jag tog upp glasset och tvättade i strömmande vatten och viskade i den då kom ett vackert ljud ifrån glaset och sa till mig att jag kan önska vad jag drömmer om. Jag lyfte upp den och siktade mot himlen och sa att jag vill ha fred på jorden då sprang mina barn och kramade om mig i sängen och sa till mig att jag pratade högt i sömnen.
Shirin

Viska din dröm till ett moln. Be molnet att komma ihåg det.

Jag har en vän som är ett moln. Han svävar uppe i luften. När vi ses vid våran speciella plats brukar han sväva ner till mig. Vi brukar viska till varann när vi ses. Om allt och ingenting.


visk visk visk...

Ibland viskar vi bara om drömmar. Då brukar jag fast jag vet att jag inte behöver be honom att komma ihåg det. Det är en lite grej vi har.


"- vill du vara vänlig att komma ihåg detta?!"

Och jag vet att min vän minns allt tills nästa gång vi ses.


Tack för denna gång Molle!

//Cecilia



Bär vad du kan i båda händerna och gå. Se om du kan se vart du ska.


Jag bär livets tunga börda på väg bort…



mot en båt som tar en ut på öppet hav…


bort från det mörker som trycker.

/ Camilla

Gör en önskelista. Lämna den i din skrivbordslåda. Se vad som händer under ett år.


Jag önskar mig att jag hade bättre kondition och en bra utbildning. Jag bestämde mig för att skriva en önskelista





               Jag tänkte lägga önskelistan i min skrivbordslåda och se efter ett år vad som hade hänt.
                                       Jag tänkte för mig själv den som har tålamod har allt.




                                              Men det kan ta tid tills man får vad man vill.    

                                                
                          Att få allting behöver inte nödvändingtvis innebära att man får allting genast.
                                          Ska din önskan gå i uppfyllelse får du uppfylla den själv.

                                                                    Shatha G

Räkna alla ord i boken istället för att läsa dem. Räkna alla föremål i rummet utan att klassificera dem.

 i en bok på 905 sidor.......innehåll den 1393 ord i prologen :)
inne på skethuset hittade jag en massa föremål.....men


när jag satt där å räknade så hittade jag en fläk....
e de ett föremål....nä...men då har jag ju klassificerat den...hm...svårt
ska jag räkna spikhuvena å listerna oxå....hm.....jag kom fram te att de e en massa föremål på skethuset men för att göra en oklassificerad räkning så e det 2 saker som räknas på ett skethus....å de e nr1 å nr2 :)

Hitta en plats i staden som är bekväm för dig. Håll platsen ren. Tänk på platsen när du är borta.


Jag valde en plats som är bekväm för mig. När jag är här med min son måste jag inte, om jag inte vill, engagera mig, han leker bra själv och det är bekvämt för mig.


Jag städade, plockade bort löv, plockade upp leksakerna och sopade upp sanden.
När jag städade kände jag mig ganska avslappnad. Mindes hur det var när man som barn lekte i sandlådan. Sen tänkte jag att om någon såg mig nu skulle de antagligen tycka att jag var väldigt onödigt pedantisk eftersom jag till och med städar i sandlådan.




Nu sitter jag vid min dator och tänker jag på platsen. Jag tänker att det är städat där nu men att det antagligen inte är någon som lägger märke till det med tanke på årstiden. Imorgon har nog nya löv fallit ner i sanden...


/Helene

Ta av dina byxor innan du slåss.

Om man verkligen tror på något och vill att de ska hända saker i livet. Det kan vara vad som helst. Har man bara glöden inom sig att klara vad som helst och tro på sig själv. Man kommer klara av situationer som man aldrig trodde var möjligt. Men har man bara viljan och människor omkring sig som stöttar och pushar en till arbetet.  Att våga stå för det man säger men att också våga visa svagheter inför andra. Det är något jag slåss om varje dag att jag vill vara som alla andra och jämför mig med andra. Känna att jag är lika bra, men för mig är det svårt att släppa den biten att lyssna på mig själv och säga till mig själv att våga gå på egen väg genom arbetet och våga tro på mina funderingar och tankar. Ett självförtroende behöver alla. Vissa behöver bara kämpa mer än vad andra behöver göra.
Jag kämpar med att försöka se mina bra sidor och att inte jämföra mig med andra. Men att mitt självförtroende tryter menas inte det att jag har en egen åsikt om olika saker som jag tror på och kan slåss för.  Är det något jag vill och tror på skulle jag kunna ta av mig mina byxor för att slåss om någon eller något som är viktigt för mig. Man måste bara ha styrkan och orken till att förändra!
Att stå inför andra och säga det man tycker utan att bli dömd. Vågar man verkligen stå utan byxor inför andra i vissa situationer? Ja, alla har samma svagheter och alla har samma styrka. Skillnaden är att folk är olika och lär sig på olika sätt.  



/ Ida

Häng tomma burkar och flaskor över hela kroppen. Dansa utan ljud.

Var dag tar vi på oss det som egentligen är onödigt.

Intensiva diskussioner håller i sig, de försvinner oftast inte från vårat minne.
Dumma kommentarer kan lägga sig som en hinna över vårt hjärta.
Föraktade blickar har möjligheten att fästa sig fast i våran själ.
Det finns många, om inte dem flesta människor, som tar på sig saker som är onödiga.
Tomma löften, ihåliga diskussioner, ytliga komplimanger och meningslösa uttalanden behålls….även om dom inte syns för ögat att se.
Men det är bara tomma ord….som burkar och flaskor.
Och oftast rör man sig som om ingenting har hänt. Man dansar utan ljud.
Alla människor bär dem, men inte alla har lika många att bära på.
Många människor agerar ut dom, även om vissa aldrig gör det.

Kan man dansa bort dem genom att ”dansa högljutt”?
Hur dansar du?

/Sanna

Spela in ljudet av din vän rytande. Begrav det i jorden på en regnig dag.

En bild av en vän som ryter. Vän vill dock vara anonym, så vän får symboliseras av lejon.

Väns avgrundsvrål inspelat på kasettband


Väns ilska och upprörda känslor begravda i Kungsparken

/Anna


Skriv alla de saker du vill göra. Be andra att göra dem och gå vidare. Dansa

I denna höstens stress där inget fungerar som det ska i skolans värld så känner man sig frustrerad. Jag skrev en lista på det ända jag kan tänka på just nu skol saker. En lista på vad jag ville göra, en stickad strumpa, en krokad mössa och en stickad sjal. Jag visste inte vem jag skulle be göra det jag ville ge det en utmaning men inte hittade jag någon... så jag frågade mina vatten flaskor om hjälp. Inte blev det mycket av det och vill jag har min stickade strumpa till vintern när det är kallt, får jag nog ta och sticka den själv... Även om man inte får som man vill så dansade jag efteråt!
Lena

Tänk på ditt rum som ett slott. Bjud in personer och dela glädjen.



Detta är mitt rum. Mitt offentliga rum.
Det också ett slott. Fortfarande.
Mitt slott.




Det var mitt hem. Mitt andra hem.
Det ger mig fortfarande glädje. Och samtidigt sorg.




Jag bjuder in mina vänner och delar glädjen. Bara glädjen.
Delar min kärlek till tingen och rymden.
Rymden i rummen. Atmosfären.

/Jenny

Lämna en rapport till Universum, hur glada vi är att vara på denna planet som är en del av en vacker konstellation.

En teknisk rapport:

Till Universum, 3:e solsystemet till höger andra tvär planeten.

Kära Universum, vi har nu sammanställt den rapport som efterfrågades av övervägande delen av de som tidigare hade krävt en sådan rapport i sin tidigare förfrågan till er. Genom flertalet studier och enkäter, så har rapport kommittén kommit fram till flertalet slutsatser om det i nuläget samlade fakta-kunskaper om det aktuella ämnet.
Folk är väldigt glada att vara på denna planet (Jorden).
Av 100 % tillfrågade personer var ca 80 % väldigt glada, 14 % glada och 6 % småglada.

På frågan: hur man ställer sig till "att vara en del av en vacker konstellation" 
Av 100 % tillfrågade personer var ca 80 % väldigt glada, 11 % glada och 9 % småglada.

Slutsats:
Våran slutsats med övervägande del och med stark majoritet att folket är GLADA och vi vill fortsätta att vara en  del av en vacker konstellation.

MVH Rapportchefen.



Stefan Olsson

Ge ett löfte till ett träd. Be det föra vidare löftet till andra träd.

Jag har alltid gillat att promenera i skogen, det är rogivande och känns ”hemma”. Idag lät jag fötterna leda vägen utan vidare eftertanke och bara njöt av den friska luften.



Efter ett tag kom jag fram till ett lustigt format träd, gammalt och bart utan ett enda barr eller löv på stammen. Mina fötter stannade till och vi startade en konversation. Tro det eller ej men det är förvånansvärt lätt att prata med ett träd.

Innan min vandring fortsatte gav jag ett löfte till Börje (som jag kallar honom). Jag bad honom även att föra det vidare till sina andra vänner i skogen.


Jag fick inget direkt svar men under resten av promenaden susade det i trädkronorna, förhoppningsvis har budskapet snart spridit sig över hela skogen.

Vad löftet var? Det är en hemlighet mellan mig, Börje och resten av skogens invånare…


Elena